Telemark i Skulebacken

Det var nästan - 15 när vi åkte i lördags morse. Lite överraskande för igår kväll innan jag somnade var det bara - 6.  Det var länge sen jag åkte i backe nu, flera veckor - tiden går fort som vanligt - före jul var det när jag tänker efter. En heldag med sju-åtta cm pudersnö över perfekt pistad backe och premiär med mina nya telemarkskidor. Lusten att testa dem igen var stark och med extra överdragsbyxor i bagaget kändes det helt OK att åka till Skulebacken, trots kylan, där det borde vara superfint efter den rikliga snön som kommit senaste tiden.

Skulebergets slalombacke är med sina 1400 meter är på Skulebergets sydsida den klart den längsta i mitt närområde. Det finns en korglift som går upp till toppstugan och en släplift som går halvvägs upp i backen och därifrån kommer man direkt till den del som iordningställts för snowboardåkning. Backen passar för hela famljen för det finns också en barnbacke med knapplift. Offpist är populärt.

Och visst var det välpistad och bra men underlaget var hårt... Alltför hårt för att jag skulle känna mig bekväm så det var en stor utmaning att få till tekniken. Men - det är en del av det jag gillar med telemark - och det finns  ju gränser i hur stor utmaningen får vara för att det ska vara roligt. Det var jättesvårt i lördags och emellanåt känner jag mig som Bambi när han står på hal is. Man kan då konstatera att det bara kan bli bättre... det får bli en av vinterns målsättningar - att förbättra tekniken och bli bekväm med de nya skidorna.
Frid och fröjd /Inger