Nätrafjället

Tidigt upp och iväg! Idag går färden mot Hinnsjön och Nätra fjällskog. Hörde av morbror Torsten att de jobbat på bra där uppe och att det är fina spår där nu. Från starten vid parkeringen vid Hinnsjön går färden uppför genom gammal skog och hyggen för att sedan följa en skogsbilsväg fram till Mjäla fäbodar och ett stycke längre bort ligger Näs fäbodar där vi stannade för dagens matsäck och välförtjänt paus. Paus är en viktig del i turåkandet tycker jag. I långsamt tempo och med paus hinner man uppleva de fina nyansena i naturen. Ljussken genom en grantopp. Resterna vid en spillkråkas middagsbord. En sork som vilset söker skydd av snön igen. Kanske få se skymten av en älg som betar strax intill spåret. Under hemfärden i magisk solnedgång där de sena strålarna reflekteras i den rikliga snön på träden är jag fri och lycklig.
Frid och fröjd /Inger


Trollskog

    

Näsbodarna




 

Motljus

 

Skymningsljus



Medljus



Entre Nord i Nationalparken

Efter att ha jobbat hela julhelgen känns det skönt att komma ut på tur! Häromdan blev det en fyra timmars härlig skidtur i Skuleskogens nationalparken och start vid Näske med kursen mot Salsviken och vidare över isen till Tärnättholmarna. Där kollade vi alla stugor och de var väl förberedda inför vintersäsongen med gott om ved i förråden. Nästa stopp blev den gamla raststugan vid Näskebodarna. Drivis hade kalvat upp invid stranden så vi tog av skidorna för att gå sista biten in mot land för att inte förstöra belaget under dem. Det visade sig vara ett dumt beslut för båda fastnade i håligheter mellan isflaken som inte syntes under snön. Resultatet blev var sin blöt socka och pjäxa. Väl inne i stugan kunde vi byta sockarna och fick snabbt upp värmen igen efter att ha tänt en brasa i kaminen. Efter välförtjänt matsäck och en stunds vila och tog vi den ospårade leden genom skogen tillbaka till bilen.
Frid och fröjd /Inger

En längtan...

Det har med tiden vuxit fram en längtan att skriva ner mina tankar och upplevelser i kajaken och annat friluftande - som fått allt större del av mitt liv numera eftersom det till stor del är i naturen jag får kraft och finner ro. Det är svårt att skilja på upplevelserna när veckor och månader går när det finns så många fantastiska, fina känslominnen som pockar på om uppmärksamheten. Så nu är det dags att börja skriva - det får bli en av utmaningarna inför det kommande året.
Frid och fröjd /Inger